Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

Skatteverkets skolpaket är ett informationsmaterial som handlar om hur man deklarerar för första gången. Under det här examensarbetet har vi undersökt hur detta skolpaket används och uppfattas i gymnasieskolor..

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Ett av Skatteverkets mest effektiva förfarande för att kontrollera en skattskyldig är skatterevision. Revision görs för att kontrollera om en skattskyldig har fullgjort sin uppgiftsskyldighet. Skatteverket undersöker då huruvida underlaget till deklarationen stämmer. Detta görs genom att kontrollera att redovisningen stämmer överens med uppgifterna i deklarationen och att dessa uppgifter överensstämmer med skattelagstiftningen. Revision får göras hos bl.a.

Idag finns krav på att alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, ska ha en kvalificerad revisor. Anledningen är i första hand för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Svenskt Näringsliv tillsammans med den borgerliga alliansen föreslår nu att kravet på revisionsplikt för små aktiebolag ska försvinna. Motivet anses vara att underlätta för de mindre aktiebolagen.Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka konsekvenser, med avseende på kostnader, tid, kunskap och tillförlitlighet, ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära för små företag, utifrån kreditgivares, revisorers och Skatteverkets agerande vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.Tillvägagångssättet har varit att genomföra intervjuer med två revisorer, två bankchefer samt en specialist på Skatteverket. Dessa intervjupersoner utgör de intressenter som vi tror kommer ha störst påverkan på företagen.Undersökningen visar att ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära förenklingar för företagen med avseende på t.ex.

Den 1 november 2010 förändrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som väljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt på positiva effekter av revision för små aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision påverkar kreditbedömning av små aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien på teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anställda på sex av Sveriges största banker.

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? Går brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivå, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kassaregister samt belysa åtgärder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: Då manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat område utgår vi i uppsatsen från grundad teori, vilken har ett induktivt synsätt, för att besvara vår forskningsfråga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrågor och därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag är det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som ärbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har främst varit riktademot större företag än de som nu undantagits ifrån revisionsplikt varför detsaknas studier angående mindre aktiebolags inställning till revision.Vår problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer påverkar mindre aktiebolag att frivilligt välja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.Utifrån ett deduktivt angreppssätt har en enkätundersökning genomförts pertelefon. Vår kunskapssyn är positivistisk där vi utgår ifrån att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet består av mindreaktiebolag i Umeå, Västerås och Östersund som faller under gränsvärdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen består främst av teorier sombehandlar agentförhållanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poängFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket.Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Informationssäkerhet är något väldigt aktuellt i dagsläget då mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det är därför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssäkerhetsmedvetenhet. Denna studie är utförd på Skatteverkets kontor i Linköping genom främst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig på personalens informations- säkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets åtgärder påverkar personalens informations- säkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssäkerhet och informations- säkerhetsmedvetenhet, samt även till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fått utgöra hur informationssäkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Förväntningarna på revision/revisorerna är många och kan ibland bli orimligt höga eller orealistiska. De olika behov och förväntningar som finns på revisorn har skapat en inbyggd konflikt i revisorrollen samt bidragit till att det många gånger uppstått ett förväntningsgap inom revision. Denna uppsats syfte är att redogöra för bankernas förväntningar på revision, identifiera om det finns ett förväntningsgap inom revision mellan revisorer och banker samt om ett förväntningsgap existerar, förklara orsakerna till detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjänstemän intervjuats. Resultatet indikerar att ett förväntningsgap existerar dem emellan och att dess orsak främst beror på att banken har för höga förväntningar på revision.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten i Sverige infördes för att minska den högaekonomiska brottsligheten i små företag. Regeringen har presenterat en proposition omfrivillig revision, som sannolikt träder ikraft redan 1 november 2010. Propositionen följerSOU 2008:32, dock med förändringar i gränsvärden som istället skall omfatta 72 procent avsamtliga, aktiva aktiebolag i Sverige. Den offentliga myndigheten Skatteverket står inför enutmaning då revisionspliktens avskaffande kan föra med sig sämre redovisningsunderlag förföretag som väljer bort revisor. Detta kan leda till en ökning av skattefel, som redan idagsläget utgör ett skattebortfall på 133 miljarder kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda Skatteverkets uppfattning om hur revisionspliktensavskaffande kommer att påverka skattefel i små företag.

För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem.